lördag, mars 05, 2011

Morgonpoesi

Är det kanske så
att man ska äta
kebab
kebab till frukost
istället för vändstekt ägg?
Jag tror
att det kanske är så

// sorgsen poet

fredag, februari 18, 2011

Näääää

Näääääääääääääää


Blev uppmanad att blogga igår. Var ju ett tag sen sist. Tror det var ett år sedan jag hörde på radion att blogg skulle bli omodernt 2010. Det var facebook-uppdateringar och ev. twitter (s.k. minibloggande) som skulle gälla. Kort. Snabbt. Effektivt. Typ som sms. Kort för smisk.

Craschade Figges klassfest igår. Den var hos Jenny. Vi tog in torkstället igen och gömde oss bakom duschdraperiet och tränade på att attackolla första bästa. Hg, dans, nekad i baren etc. Bra kväll.

Om en halvtimme ska jag iväg till forum och sälja godis på spexet. Känner mig alldeles för bakis för det egentligen, men godiset säljer ju inte sig självt, om man säger så. Det måste ju liksom stå någon där, som tar betalt alltså. För liksom, annars vet folk inte om man ska betala eller bara ta godiset gratis. Så det måste stå nån där som kan säga typ, "det kostar fem kronor" liksom, och så tar man pengarna och ger dom godiset.

Tänk själv liksom, en situation där kunden ska gå fram och köpa godis, och så står det ingen där. Så säger kunden till godiset liksom, "vad kostar det?", och godiset svarar inte, för det har ju ingen mun. Då blir ju kunden frustrerad och går därifrån. Såna grejjer måste man tänka på när man startar en godisaffär.

måndag, december 13, 2010

Lucia

Varför ska Lucian alltid se ut som en porrstjärna?

söndag, augusti 22, 2010

Morgonbjörnens första appearance

Ett hopp. En tro. En björn.

lördag, maj 01, 2010

Valborg i Linköping

Valborgsfest hos Ole med boysen. Istället för att bli kallad Wahlberg som vanligt blev jag Valborg. Det blev schlager-spel med tillhörande bråk. Djupa diskussioner om relationer och 20 minuters promenad till en "eld". Där knäckte vi varsin folkbärs och hatade en stund. Sen sjöng vi Ronja Rövardotter halva vägen tillbaka. En kompis till Fredd som hette Kaj tog tusen bilder sa han. Drygt. Sen fick inte Ole kolla på dom. Även det lite drygt. Något awkward situation när han tog ur batteriet och räckte över kameran. Ole bara "jaha... öh och nu då?".

Jag tror jag vinglade hem på cykel med Mellan-Erik och HarryP runt tolv. Joanna hade lagat micro-pizza.

måndag, april 05, 2010

Aprilskämt

Birro: "På spåret räddade mig från drogerna."

Jag fick 6800 kr i skatteåterbäring.

Man kan knappt tro att det är sant!

måndag, mars 22, 2010

4 iakttagelser

1. Eldorados guacamole smakade inte så bra som jag hade förväntat mig.
2. Mina grannar gillar techno och har ingen humor.
3. Fyra dygn med ett par plusgrader smälte bort nästan all den snö som legat sedan tre månader tillbaka.
4. Snart är våren här. Jag är så jävla nöjd!

söndag, februari 28, 2010

Spexet är över

Oj vilket äventyr det har varit. Det var verkligen med blandade känslor man gick av scenen sista föreställningen. Nu tänker man liksom... ska man göra det igen? Visserligen gick det ju bort i princip alla kvällar i januari-februari, men å andra sidan var det ju så jäklarns kul i slutändan. Det tål att funderas på!


De traditionsenliga "spritvisorna". Detta år handlade de om cider. Sött och sliskigt!

Här står jag bredvid min mor. Hon ser så stolt ut att man tror att hon ska spricka. Det var min konstnärlige syster, Agnes, som tog bilden.

fredag, februari 05, 2010

Busspunka

Idag hände något märkligt! Jag och Joanna har äntligen fått i ordning lägenheten så att det känns mysigt och fint. Vi hade ju ringt och klagat över alla fel på lägenheten också så i morse kom det en reparatör kl 10 som skulle kolla på spisen. Typ fem minuter senare kom en till reparatör som skulle kolla på allt annat. Två jäkla reparatörer som bara fixade all skit liksom. Fan, vad bra det är med hyreslägenheter ändå!

Men nu tappade jag tråden! Det märkliga var ju inte reparatörerna! Joanna skulle åka hem till storstan idag för att fira sin fars födelsedag, och i och med att hennes tåg hem gick kvart över fem så beslöt vi oss för att åka in samtidigt till stan, eftersom jag skulle jobba på det där telefonsäljarjobbet vid fem. Bussen är som vanligt en kvart sen och vi stönar över vad problemen kan vara egentligen. Det är ju liksom ingen överraskning att det snöar år efter år. Jag tänker inte ens gå in på och håna lokaltrafiken över det där; man kan typ googla på "SL snö förseningar jävla" så får man upp drygt 900 bloggar med trötta och roligare dissar än jag orkar komma på (OBS: skojar inte, prova själva).

Hursomhelst, när vi åkte förbi Barnhemsgatan så smäller det utav bara helvete! Jag är ju bilrädd sedan tidigare (mösspåtagningen i gymnasiet, kort historia men orkar inte just nu) så jag sket fan på mig, nästan. Vi hörde nåt släpande ljud också under det där dragspelet i mitten av bussen som lät oroväckande. När jag klev av vid stora torget så kollade jag på däcket och så ba var det helt platt! Haha! Helt sjuk! Bussen fick pangpunka mitt i stan! Så jävla märkligt! Man tänker typ, jahaaa det är därför de har så mycket förseningar hela tiden eftersom däcken inte klarar av den vassa snön... Jorå...

Jobbet gick bättre än väntat. Jag slog personbästa med tre sälj (var iofs min första "riktiga" dag). Tre var dessutom mitt personliga mål för dagen. En historisk seger i min säljkarriär! Wall street nästa!

Sen kom jag hem, hälsade på silverfiskarna, köpte en flaska cola hos turken och satte mig och kollade på film. The big Lebowski såg jag först. Den var bättre än väntat, men ändå överskattad. Hur nu det går ihop. Sen såg jag Inget är heligt med Betnér. Han är hyfsat kul, men ett jävla tjat och härj med han hela tiden. Man får lust att ställa sig upp och ropa KÄFTEN. Bara käften. Det finns fan ingenting bättre än att säga käften. Det liksom övertrumfar alla argument. "Jomen..." KÄFTEN! Vem vågar säga nåt efter det lirrom?

Efter det kände jag mig sugen på en drink. Så jag hällde upp lite rom och cola och satte på Torsk på tallin. Jag såg den första gången på Gotland när jag var femton år gammal och tyckte den sög. Men nu, nästan 10 år senare, såg jag den med ett helt annat perspektiv. Tankarna bara virvlade runt. Jag kunde knappt ens förmå mig att le under hela filmen. Jag kände typ sorg och förtvivlan. Vilken plåga det måste vara att vara ensam! Tänk vilka metoder folk tar till för att slippa vara ensamma! Men sen kom jag på att alkohol försämrar omdömet, så jag tror egentligen fortfarande att filmen sög. Men orka bry sig om en jävla film.

Oj! Plötsligt blev klockan halv fem! Sovdags!

måndag, februari 01, 2010

Flytt och sånt

Nedan följer en kul ekvation:

Vi vill flytta in våra möbler tidigare än utsatt datum. Han som ska flytta in i min lägenhet vill flytta in tidigare än utsatt datum. Dom som ska flytta in i "han som ska flytta in i min"s lägenhet vill flytta in tidigare än utsatt datum. Vem får ta skiten?

Jo såhär är det; Den som är snällast får mest skit. Den som skiter i allt får sällan skit på sig själv. På detta vis verkar det gälla i flyttsammanhang åtminstone.

Vi kom in i en lägenhet som var halvfull med sunkiga möbler, luktade ingrodd rök och hade tapeter som lossnat från väggarna. Det stod en cykel där också. Det kändes som att det hade bott nån gammal knarkare där. Men det var bara tre spanjorer.

Jag och Joanna är jättetrötta nu och vi ska försöka fixa till så att det går att bo här i alla fall. Fy helvete vad vi ska klaga på allt också. Duschhandtaget fungerar inte, elurtaget i köket är trasigt, hyllorna i garderoben buktar nedåt, tapeterna som sagt, etc... Shit alltså...

När vi skulle lämna och hämta nycklar så hittade jag ett par legobitar, förmodligen ämnade åt barn som vill hyra en studentlägenhet. Nåväl, i den långa väntan som besöket medförde så plockade jag upp legobitarna och började bygga på en stad. När staden var klar så rev jag den och byggde mitt namn istället. Såhär fint blev det!

Lego är så himla kul egentligen...