Varför hände det så tidigt!?

Det började med en idé från Pojkhångelklubbens urfader, Anders Sterjovzky, om att ha en kick-off innan plugget drar igång på riktigt. Guys-only. Idéen eskalerade och det slutade med att dress-coden var "det finaste du kan hitta i garderoben" och krocket-turnering. Om det har något att göra med att den omtalade garderoben är starkt förknippad med gaykulturen vet jag inte, men det lät kul och vi körde på det. Allt som oftast så blir allt man bara kör på ganska roligt. Det kan nog fan få bli mitt motto. "Kör bara för i helvete!"

De senaste två dagarna har jag fått någon slags störning i huvet. Jag lyssnar på salsamusik! Helt sjuk.

Hur som helst! Jag klädde upp mig i manchisar, vit skjorta, linneväst och manchesterkavaj. Jag och Tobbe åkte buss till stan och köpte slips på myrorna för 30 kr! Katching! Sen hade jag missat att festen skulle vara i stan, så jag fick cykla hem med Anders psykel och hämta mina bärs, vilket gjorde att jag missade krocketen. Men det var ganska skönt egentligen; det är fan så mycket skönare att sitta på en filt i solen än att bli sur på en klubbjävel som inte slår bollen som man vill!

Här är deltagarna i krocketturneringen. Stefan vann, av nån jävla anledning...

Min syrras kollega Per Englund kom förbi med moppen och hela skinnstället. Men han skulle hem och hämta bärs han med, så jag sa att han kunde låna min psykel på tillbakavägen, som ju stod lämnad hemma, och gav honom min nyckel. Sen satt vi och chillade ett tag, drack bärs, rökte och chillade i gräset. Plötsligt spårar det. Amir typ ställer sig vid en buske 20 meter bort och bara stirrar i en minut samtidigt som Fred tar en bild på när Anders tar Lång-Erik i röven typ. Asså, vi som satt i mitten höll på att gå itu. Klockan var fan halv åtta! Hur kunde det spåra så tidigt?

Sen ramlar vi in på pizzeria Napoli och beställer pizza. Jag bara "jag tar en sån här vanlig pizza, en capprichosa" och folk typ bryter ihop. Jag hade räknat fel och allt. Englund kom precis när vi beställde och sa att han tyckte min sadel var låg, jag fattade ingenting, för det är verkligen en helt vanlig cykel. Men när vi skulle dra oss bort mot Anders senare så frågade jag var fan min cykel var! Englund bara, "den står ju där", och pekade på en röd liten mountainbike. "Det där är inte min cykel", sa jag. Vi typ såg på varandra och började garva. Han hade alltså testat några cyklar på måfå och så hade nyckeln passat i den fjärde cykeln. Fantastiskt! Jag har typ en magisk nyckel!

Vi åkte till Anders och körde hårt. Lazy Lizard var inget att rekommendera. Den pizzan åkte upp igen! Det var gitarr hit och dit, mutad TV och en oväntat chill tillställning. Några drog vidare till NH, där jag träffade ladykillern Kinaski och en massa nollor. Det var två roliga hårdrockare, dom ba "VI ÄR SÅÅÅ TIGHTA" och var typ puff och puff. Sen var det en Max också som var ganska tyst. Coolt!

Jag röjer loss med guran hos Anders.

Det slutade med att jag och Jacob cyklade hem och snackade brudar och biljard. När vi skildes åt vid Rydsskolan där ungefär, så fick jag värsta ångesten. "HERREGUD JAG CYKLAR PÅ EN STULEN CYKEL!". Låset hade försvunnit också så jag kunde ju inte lämna tillbaka den. Varför försvann låset? Jag försökte typ smyga fram till mitt förråd och ställa in cykeln där, men nyckeln fastnade i låset så jag stod där och knullade med nyckeln i fan fem minuter innan fick jag ur den till slut. Fyfan vilken panikperson jag var då! Så jag bar upp cykeln till hallen och nu står den här. Röd och fin. 21 växlar. 800 kr eller till högstbjudande. Schmack!